Plötsligt kittlar det till i min handflata. Jag stannar upp i min svepande rörelse och försöker känna det igen..
Det går fort nu, magen växer sig större och större. Det blir allt tyngre för vår blivande mamma att röra sig. Möjligheterna till en skön liggposition blir allt svårare att finna då magen är i vägen mest hela tiden.
Igår kväll satt jag med handen på Junis mage likt alla de andra kvällarna. Den är så varm och go. Plötsligt kittlar det till i min handflata. Jag stannar upp i min svepande rörelse och försöker känna det igen, och visst är det en liten en som trycker till mot min hand. Den känslan, den fantastiska känslan av liv är oslagbar. Oj, så vi längtar efter de små nu!
Valparna har varit väldigt stilla och lugna, jag har försökt känna efter små sparkar eller rörelser men de har inte velat besvara min längtan. Men just igår kväll lyckades jag pricka in aktivitetsperioden! De levde rövare & gjorde kullerbyttor om vartannat.
Valplådan står redo i gästrummet som kommer att uppehållas av valparna med mamma Juni den första tiden innan de är redo att flytta ut till vardagsrummet. Hon har godkänt den och verkar nöjd & belåten. Allt är satt i ordning inför nedkomsten - handdukar, filtar, saxar, pianger, våg, termometer och allt där till.
Det är inte alls länge kvar nu, jag tror inte hon kommer gå tiden ut med tanke på hur stor hon är. Men vi får se, vi är iallafall redo! Vi hoppas och önskar att det blir en lugn och komplikationsfri förlossning.